Funderade på om MASA-täcket skulle sitta kvar på plåtisen när det vankades storm eller om det skulle plockas av. Sen glömde jag så klart helt bort det där och kom på det när det stormade som värst med en sisådär 29 m/s här på hallandsslätten. Då gick jag INTE ut. Var allt lite orolig när jag väl gick ut och kollade till plåtisen efter stormen bedarrat. Men, MASA-täcket satt som en smäck. Bra grejer det där!
Igår på fjärde dagen gav sig febern äntligen. Idag har jag kommit ut på andra sidan om säsongsinfluensan typ A. Det var ingen covid den här gången. Covid hade vi här i Rucklet förra våren. Det var en barnlek jämfört med den här säsongsinfluensan. Den var ingen höjdare och då har jag ändå fått en lindrigare variant än flera andra i vårt smittoträsk. Det är nåt att vara glad för och som jag gladeligen tillskriver mitt sörplande av den fantastiska probiotikan hemgjord kefir. Kefiren har förmodligen stor del i att baciller och virus bekämpas effektivt. Det är inte gott men som medicin är det bara att gilla läget.
Hundarna som klättrat på väggarna, förutom när de slappat med matten i soffan då förstås, under fyra helt aktivitetslösa dagar fick äntligen komma ut på lunchpromenad. Det var kanske inte en av mina bästa idéer att dra ut på en knapp femkilometers prommis i rask takt med två galna hundar så här första feberfria dagen men det finns få saker som åtminstone tillfälligt rensar ur bihålorna så effektivt som att röra sig ute i kylslaget väder. Så skönt att vara på benen igen! Då är det bara hostan och bihålorna som det ska bli ordning på.
Det var en uschlig säsongsinfluensa A. Fjärde dagen med feber men nu ska den väl förhoppningsvis snart ge sig. Sällskapet har det i alla fall avslappnat i sjuksoffan.
Hade satt 50 mil som mål för löpningen under 2021. Kom nästan i mål, 96%, med drygt 48 mil. Mycket nöjd med det. Framför allt är väl kanske hundarna nöjda som fått springa så mycket. De älskar det! Kör på samma mål under 2022. Under 2019 blev det 37 och 2020 25 mil.
Eftersom Rocky gått bärsärk på och förstört kaninernas utebur fick artonåringen det stora nöjet att hjälpa till att skruva ihop den nya uteburen som stått och väntat på det i några månader efter en omgång betsning. Nu har kaninerna värsta lyxvillan i två plan med vinterisolerad bodel. De verkar nöjda med flytten.
Det där att lämna hundarna hemma med artonåringen som hundvakt kan tydligen gå lite hur som helst. Vi kan väl åtminstone konstatera att han inte har full koll. Kom hem och Rocky hade varit sugen på äta lite kanin… Kaninerna hade han som tur är inte kommit åt. De satt lugnt i andra änden av buren. Den har tjänat väl den där kaninburen. Fick den tillverkad när vi flyttade till Rucklet för arton år sedan. Men nu har den gjort sitt.
Rucklet har fått ett nytillskott. Kaninen Flisan har flyttat in. En dvärgvädur som är knappt ett år, född i mars 2021.
Razzla är helt galen i pinnar. Hon är så nöjd när hon har nåt rejält att bära på. Det blir lite extra träning under löprundorna med en redig pinne som extra vikt.
Underlaget skiftar minst sagt. Det är inte enkelt det där med skoval inför löpning vintertid på hallandskusten. En vecka tidigt i januari har det gått från barmark till frostigt till isgata till barmark till snöblask.
Måndag barmark.
Tisdag frostigt.
Torsdag isgata.
Fredag barmark, 2 plusgrader och regn på tvären. Svinkallt och därmed nygammalt personbästa på kilometertiden.
Söndag snöblask.
Så var första steget av tvåstegsraketen avklarad. Morgonens uppkörning för körkort med behörighet C1 blev godkänd. Nu får jag köra medeltung lastbil och personbil upp till totalvikt 7500 kg. Då är det bara sista delen kvar, tungt släp efter medeltung lastbil C1E.
