Försökte mig på att ta sticklingar på tomatplantorna i höstas för att se om jag kunde lyckas hålla dem vid liv under vintern. Det gick väl inte alldeles lysande. De har fört en tynande tillvaro när de knappt ens fått vatten. Ingen kärlek eller omtanke alls. Men några stycken har faktiskt överlevt, ganska många till och med. Det måste vara i det närmaste ett under. De såg för anskrämliga ut. Men idag fick de komma ut i en pallkrage och några tomathinkar. Det blev några sticklingar också. Får väl se om det är några som reder upp sig. Årets plantor kom i alla fall ut i jord betydligt tidigare än förra året. Då fick de inte komma i jord förrän i augusti.
Började i alla fall med att rensa bort ogräset i pallkragen som var fullständigt igenvuxen. Sen på med en skottkärra hästgödsel och en skottkärra från varmkomposten, Rörde runt lite och sen på med lite jord som hade flytt ut ur pallkragen. Fråga mig inte hur den fått hjälp att göra det men gissningen går till sork.
Det var en självsådd tomat som tagit sig i varmkomposten så den fick också flytta ut i pallkragen. Det brukar avrådas från det men har så svårt att slänga sånt som kämpat på för att överleva.
Hinkarna för tomater fylls först med brännässlor i botten, sen på med jord och i med tomatplantan. Tanken är att brännässlorna är redo att bidra med näring när tomatplantans rötter kommit dit i sin utveckling. Får kanske slänga på lite hästgödsel också men det får bli en annan dag.
