Har bytt ut sängen i rummet på övervåningen till två. Det blev bra, är väldigt nöjd. Också väldigt nöjd att det är klart. Fy sjutton sicket slit att ta ner den gamla och kånka upp de nya. Men nu är det åtminstone nästan klart, lite småfix kvar, och årets workawayers kan komma.
Det är så fint när barn och djur har fina relationer och tycker om att vara nära. Har fått hjälp att röja lite i mammas lägenhet. Det är så mycket affektionsvärde i alla fina saker men hemma är det redan fullt. Det känns i alla fall bra att några av alla hennes fina saker har hamnat hos någon som kände henne. Det hade hon tyckt om.
Pelargonerna lever ett hårt liv under vintervilan i Rucklet. De står i stort sett bortglömda hela vintern, får kanske en skvätt vatten några enstaka gånger. De ser för eländiga ut när de flyttas ut på våren, i år i början av maj, när det förhoppningsvis inte blir någon mer frost. De har stått på härdning i lite skuggläge men idag flyttades de ut till solläge. Har påbörjat genomgången av varje pelargon. Några har gett upp hoppet om livet men förvånansvärt många överlever även om de ser ganska anskrämliga ut än så länge. Eftersom jag har så svårt att slänga sånt som lever blir det väldigt många nya sticklingar av det som klipps ner, det är barnkammaren som står på gräsmattan. Har åtminstone blivit bättre på att inte spara varenda liten pinne till stickling. Annars hade vi väl drunknat i pelargoner. Inte för att det kanske hade gjort mig något. Jag älskar pelargoner!
Har varit orolig för Tess. Har inte sett till henne på veckor. Trodde hon strukit med men så kom hon hem ikväll. Dyngsur, hungrig och kelen. Det är inte första gången hon är ute på långa äventyr. Det är återkommande varje sommar men den här gången var det länge. Så skönt att hon är välbehållen.
Smart, verkligen smart att gå ut och gå loss på skräpporna med bladhackan.. utan handskar. Det tog inte lång stund så var det en blåsa i handen. Så jädra onödigt, note to self – ta på handskar när bladhackan ska användas!
Ruth har mycket att pyssla med när det är barnbarn på besök. De har det för det mesta roligt ihop förutom när frestelsen blir för stor och Ruth stjäl något från barnet. Islandshästarna är som vanligt sällskapliga och betar gärna i närheten. Livet på landet!
De senaste årens insats av mina workawayers verkar ändå ha gjort skillnad på antalet skräppor. Det är fortfarande många skräppor kvar men det är verkligen färre. Tog mig ut med hackan en stund ikväll. Det tar på både ryggen och antalet skräppor men den är väldigt effektiv den där hackan. Årets första workawayers väntas i början på juli. Då får de ta vid. Får hoppas att de inte är rädda för hästar, för de är sällskapssjuka och hänger gärna där en är.
Tänkte att det skulle bli svårt att introducera en ny vuxen katt här hemma som tillskott till de sex som redan bor här. Men det har, än så länge får jag väl gardera, gått över förväntan. Gosis är verkligen en cool kille. Han verkar inte hetsa upp sig i onödan. Han har kommit ut ur sitt rum. Kommer nu ut i köket och kollar in matskålarna där också. Där träffade han häromdagen på surkärringen Halvan. Hon piskade på honom lite men han duckade bara och gick lugnt och värdigt därifrån tillbaka till sitt rum. Han går också ut och kikar lite på omgivningen. För att uppmuntra utflykten till maten i köket lönar det sig också att tigga. Då fylls det på go-mat.
Ruth tyckte att det här med husbilsträff på Holsjunga camping var helt i hennes smak. Fin promenadslinga i skogen med flera möjligheter till bad i sjön.
Så har vi varit iväg på vår första husbilsträff, matten och Ruth. Cirka 50 husbilar med ensamåkare samlades på Holsjunga camping. Har blivit så väl mottagen och omhändertagen så det var väldigt trevligt, trots mitt introverta jag. Trevligt folk och en trevlig camping. Både på fredagen och lördagen var det gemensam samling på eftermiddagen och gemensam middag där alla dukade upp sitt. Dessutom bara en timme bort hemifrån. En lagom utflykt.
Har nu en lista på saker som fattas i plåtisen: stekpanna (fick som tur är låna en så jag fick någon mat, annars hade det blivit magert), vitlökspress, skärbräda och lite annat smått och gott.
Ruth har tränat på att hänga vid husbilen. Det kan hon nog bli ganska bra på även om hon behöver träna mer. När några barn började spela fotboll en bit bort blev det förstås väldigt svårt. Bollar och dessutom i kombination med barn är svårt att ignorera.
Vi fick en guidad tur i Holsjunga kyrka av prästen inklusive att traska upp i klocktornet. Är väl kanske egentligen inte speciellt intresserad av kyrkor och har inte mycket till övers för religion men det är något med kyrkor. Så mycket tid och hantverkarskicklighet som finns där. Dopfunten tillverkades på 1100-talet. Där kan man snacka lång hållbarhet.
Kan konstatera att kylskåpet ibland får för sig att dö och behöver då startas på nytt. Inte helt optimalt. Dessutom läcker duschvredet. Kul, kul… men annars har det funkat fint att campa i plåtisen.
