Löpning #66 4,7 km. Så var kärringen igång igen. Idag fanns inte längre några ursäkter kvar för att inte springa. Förkylningen har gett sig och så även den hysteriskt varma medelhavsvärmen vi haft ett tag. Att det regnade, det var nästan bara en bonus. Det är nästan det bästa vädret att springa i. Ett sånt där lätt duggregn så att luften är härlig att andas men utan att kläderna blir blöta. Fille var så lycklig att äntligen få springa igen. jag vilar mig tydligen i form också för den där klockan påstod efter rundan att nu hade VO2max snäppt upp sig ännu ett snäpp. Så konditionsmässigt är tanten som en utmärkt 20-åring. Inte för att det känns så direkt… men kanske att det lurar någon.
Löpning #67 4,7 km. Ett andra varv med Rocky. Inte kändes det som att kondisen var som en utmärkt 20-åring direkt men trots att jag redan från början började tänka tanken att det går ju att gå också hölls joggandet igång. Förutom en kort bit uppför sista branta uppförsbacken och sedan över motorvägen, kanske max 100 m. Tror att det var den där andra tanken, att det tar längre tid att komma hem igen om du går, som höll löpningen igång. Det regnade mer det här varvet. Uppfriskande!
