Haargaard

Riddag nummer tre och det femte ridpasset. Dagen började med att vi äntligen fick en skymt av en val i viken där vi bor. Tyvärr finns inget bildbevis men det var en vindstilla morgon där fjorden låg helt blank. Första skymten av en val som blåser vatten. Häftigt värre! Hoppas verkligen att det kommer fler tillfällen till valskådning så här från altanen.

Första hästen för dagen blev en häst utan namn men som här går under benämningen Jarp Willy eftersom färgen är jarp och hästen är Willys. Willy har så klart ett namn på  sin häst men med alla dessa hästar är det inte så lätt att hålla koll på alla namnen så det blir till exempel den ljusa från hästägaren eller den röda från gården de lånats från. Det är en winwin att låta sina hästar springa med på de här turerna. De får motion på köpet. Väldigt mycket motion. Den här dagen, fördelat på två ridpass, tog vi oss drygt tre mil. Och det var inga tre mil på slätt underlag. Det var upp på höglandet och ner från höglandet. Den här första hästen tog sig fram som ett lokomotiv över stock och sten, fast utan stockar för träd finns i stort sett inga på Island, ja du fattar. När Steinbjörn red framför och tog en liten vända runt i de branta slänterna, då tog inte Jarp Willy ett endaste steg extra i onödan utan bara kastade sig rakt ner. Vi gick över våtmark. Traskade genom tuvlandskap. Dessa hästar är alldeles fantastiska. Det är bara att lita på hästen, inte lägga sig i var den ska sätta hovarna och hänga med. Det här var tuff ridning. Väldigt tuff ridning. Och vilket landskap vi rider igenom. Väglöst land med milsvid utsikt. Det går inte med ord att beskriva vilken mäktig upplevelse det här är. Det måste upplevas. Kanske att bilderna kan ge åtminstone en liten glimt av det storslagna.

Steinbjörns Horsetrips

Den fjärde hästen var en kändis från förra året, Skjóna Tungu. Han rids med instruktionen att inte dra honom i munnen för då blir han skogstokig och drar. För att jag ska få honom att tölta måste jag ta ett stadigt tag i munnen men då känner jag mig som en dålig människa så det blev mycket trav. Så fick det bli.

Steinbjörns Horsetrips

Andra ridpasset första riddagen. Olga fick jag stifta bekantskap med. Hon hade bland den silkesmjukaste päls jag träffat på. En trevlig och framåt häst. Lite mer att ha i händerna än den Röda från Reykjum så det blev inte några bilder i flängande stund på det här ridpasset. Överlevde första riddagen utan alltför stora men. Lite öm i baken men det är smällar man får ta. Ett stort flin har suttit klistrat i nyllet hela dagen. En underbar dag!

Steinbjörns Horsetrips

Vi rider två hästar om dagen med lunchfika däremellan. Första riddagen och det första ridpasset. Den första hästen var en häst utan namn, Den Röda från Reykjum. En trevlig bekantskap, stor var hon. En riktig arbetshäst. Vi hade en liten fadäs då hon snubblade ordentligt och gick ner på knä. Till min stora förvåning satt jag kvar. Hon kämpade på även fast hon hade en del överflödiga kilon att dras med. Inte bara mina hästar som är väl trinda. Det är verkligen helt fantastiskt att rida i det här landskapet, med hela lösa flocken och en trevlig grupp.

Steinbjörns Horsetrips