Gräsklipparna är satta i arbete. Kanske blir det lite mindre rantande efter gräsklipparen för matten. Det är åtminstone förhoppningen. Hästarna är i alla fall nöjda. Det är mycket grönare och godare gräs på den här sidan grinden.

Sicket slit det är men nu är hela altanen såpskurad och klar. Fyra omgångar slit på en dryg vecka blev det totalt, och det återstår fortfarande trappsteget liksom avsatsen utanför ackumulatortanksrummet. Vilken skillnad det blir på före och efter. Inte är det fint så länge med alla djur som smutsar ner, oftast innan det ens är klart, men sånt är livet med djur. Det är bara att gilla läget.
Testade att baka ett enkelt glutenfritt keso- och havregrynsbröd.
Ingredienser:
10 dl glutenfria havregryn
2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
500 g keso
8 ägg
Instruktion:
Sätt ugnen på 200 grader, jag körde varmluft.
Blanda ihop de torra ingredienserna.
Blanda ner keso och äggen.
Sprid ut på en plåt med bakplåtspapper.
Skåra i lämplig storlek.
Grädda i mitten av ugnen ca 20-25 minuter.
Jag fryser in och tar fram brödbitar allt eftersom. De håller inte så många dagar framme, kanske tre.
Vitlöken har verkligen visat sig vara behändig att odla. Den kräver ungefär så mycket jobb som jag ägnar åt mina odlingar. Puttar ner vitlöksklyftorna i jorden i november/december. Slänger på hästgödsel från mockningen under vintern. Kanske vattnar någon gång eller två med guldvatten under sommaren och sen skördar i juli/augusti. Byter odlingsbäddar mellan åren. Har inte behövt köpa många vitlökar sedan jag började att odla vitlök för sex år sedan, är i stort sett självförsörjande. Det känns ändå väldigt bra.
Vitlöken kommer fint i år också.
Den stackars trädgården har varit gravt eftersatt i flera år. Kanske att det finns lite ork och lust att ta tag i lite den här säsongen. En pallkrage har i alla fall rensats på ogräs idag. Mängder med framför allt kirskål och kvickrot. Hur kan allt det där ha fått plats i en pallkrage? Hittade också ett par övervintrade vitlöksplantor där bland ogräset. De har säkert övervintrat där i ett par år vid det här laget. Rester från ett försök att plantera bulbillerna, de små minivitlöksklyftorna från toppen av plantan. Det fungerade tydligen. Farbror Grön om bulbiller. Slängde ut lite olika sorter av gamla salladsfrön. Får se om det är något liv i dem om de gror eller inte.
Är inte helt nöjd. Typ skitirriterad. Nya fina bilen är återigen på verkstan. För tredje gången på en månad. Första gången blev det bärgning. Andra gången fick jag köra bilen i felsäkert läge i 30-40 km/h i drygt 2 mil till verkstan. Idag blev det återigen bärgning. Bilen vägrade köra efter eftermiddagens hundträning på Varbergs Brukshundklubb. De första två gångerna var det bränslespridare som var trasiga. Får se vad domen blir imorgon när verkstan felsökt. Men jag har för första gången fått åka bärgningsbil.
Det är sannerligen otacksamt att försöka rengöra/städa i Rucklet. Igår började årets såpskurande av altanen. Det här är en av anledningarna till att det behövs. Jordiga tassar. Men det var nyskurat några timmar i alla fall.
Så är årets såpskurning av altanen påbörjad. Började i hörnan så att pelargonerna skulle kunna flytta ut. Det tar på krafterna att såpskura. Först körs högtryckstvätten med terassmunstycket för att få loss värsta skiten. Sen såpskura med varmt vatten och vanlig grönsåpa. Sen en omgång med terassmunstycket igen. Avslutas med trallsåpa i kallt vatten som skuras in i trät.
Efter en stunds vila kämpade jag på med en bit till av altanen. Nu är det bara resten kvar…
Det blir en sån otrolig skillnad på före och efter. Så Ruth, sabotören, som ska vara med så klart.
Efter:
Före:
Nu är det en vecka sen jag vaknade upp på påskaftons morgon kl 5 och hela världen gick i spinn. Allt bara snurrade som en jädra karusell, mådde fruktansvärt illa och hade tappat all balans. Låg i fosterställning och vågade inte röra mig mer eller mindre i ett dygn. Det tog ytterligare två dygn tills jag var hyfsat på benen igen. Det verkar som att det var kristallsjuka, godartad lägesyrsel. Det måste ha varit en otrolig påfrestning för hjärnan som fortfarande har det lite jobbigt. Dessutom är jag skräckslagen att det ska komma tillbaka. Det här har varit en förfärlig upplevelse.
Lärdom: Det går inte att vila bort yrsel. Det vill till att försöka hålla igång efter bästa förmåga. Hjärnan behöver lära sig lita på intrycken igen.
Så fort en katt kommer in med en fångst, det händer alldeles för ofta, tar Razzla direkt över bytet. Den här gången en fet vattensork. Razzla var mycket nöjd med presenten, eller kanske snarare stölden. Det är toppenbra att de håller undan lite skadedjur katterna men de kunde ju låta bli att släpa in dem. Skogsmössen dessutom gärna levande. Fördelen med vattensorkarna är att de alltid, förutom en gång, varit döda.