#4/2017 4,8 km. Ett andra varv med Hugo. Det här med några minusgrader gör mycket med farten. Hugo springer snabbare när det är kyligt liksom matten. Vi höll oss med marginal under 6-minuterstempo hela varvet. Matten skulle nog till och med kunna springa något snabbare ändå men Hugos tempo är inte mycket att göra åt. Bara att anpassa mig. När vi sprungit uppför den värsta backen och var på väg över motorvägen slog det mig plötsligt att YES! det gör faktiskt inte ont någonstans. Inget från någon falsk ishias, inget från ryggen, inget från den gamla stukade vristen. Visst, tånageln kändes men inget så där ont, ont, även om tånageln inte var så vacker efter löpningen. Det har väl gått ungefär ett år sedan Icebugsen lämnade en blå tånagel efter sig. Hur lång tid kan det ta för en tånagel att rätta till sig..?
Kommentarer
No Trackbacks.