#34/2016 9,5 km. Har så svårt att få ut oss att springa när det är varmt. Veckan som varit har varit otroligt varm. Men i morse så sparkade jag i alla fall ut mig. För att slippa undan den värsta värmen, Hugo är om möjligt än värre känslig för värme än jag, blev det löpning direkt från sängen före frukost. Hemskt, hemskt! Första varvet med Fille funderade jag både en, två och tio gånger på hur jag skulle överleva inte bara det här varvet utan sen ett till med Hugo. Men det gjorde jag, som vanligt. Inte gick det snabbt (tack Hugo för det) men det gick. Det är ändå det som räknas. Varje km in på löparkontot. Hur snabbt eller långsamt det än går.
Mötte det äldre paret med deras alldeles fantastiska gamla hund av jakttyp som ibland tar sig en promenad där vi brukar springa. Har väl mött dem ungefär tre gånger vid det här laget även om det går lång tid mellan gångerna. Första gången jag mötte dem och noterade den lösa hunden fick jag lätt panik. Men den bryr sig överhuvudtaget inte om andra hundar så det gick alldeles förträffligt. I morse kom hunden kanske hundra meter före ägarna lugnt lufsande på den lilla grusvägen och passerade oss utan så mycket som att ge Hugo en blick. Och Hugo, han bara tittade lite utan att göra vare sig bu eller bä. Vi helt enkelt bara sprang på som vanligt. Tänk så mycket reaktion som kommer av hur den andra hunden med ägare uppför sig. Slängde ur mig i farten när vi passerade ägarna vilken fantastisk hund de har. Hoppas att de hörde vad jag sa.
Tänk vad bra det skulle vara om vi kunde hitta en löparkompis som kunde ta en hund så jag inte behövde springa nästan milen varje gång. En femma nästan varje dag hade varit precis lagom.
Kommentarer
No Trackbacks.