#8/2016 9,4 km. Har varit så där lite halvkrasslig ett tag. Inte sjuk men heller inte frisk. Det är väl nåt som härjar för 21an fick ont i halsen i torsdags och blev hemma från jobbet i fredags men det blir liksom inte så mycket mer än så. Igår var en rätt dålig dag men i morse när jag vaknade tyckte jag ändå att jag var nog pigg för att göra de tjatande hundarna till lags med en morgonlöprunda. Det är ju det där målet på 1000 km för 2016 som ska försöka innehållas också och då vill det till att inte slappa ur för mycket…
De första 200-300 m med draghunden Fille kändes det ändå rätt ok när vi drog iväg. Sen kändes det att det är ändå nåt som spökar. Hua, det blev ett tungt varv. Med envishet har jag en tendens att komma rätt långt ändå och så även idag. Om kroppen tänkte “Fy sjutton, det här är vidrigt” kontrade knoppen omedelbart med ett “Jaja, så brukar det låta men det det går ju alltid i alla fall. Bara kuta på.” Fick anledning att återkomma till den konversationen ett antal gånger under morgonens båda rundor.
Andra varvet med Hugo går som tur är alltid långsammare. Han blir rätt trött efter en stund. Det går aldrig snabbare på våra rundor än vad den som är tröttast orkar med. På Hugos runda är det för det mesta Hugo som bestämmer tempot till långsamt. Men summa summarum går det faktiskt inte så långsamt ens med Hugo. Fast jag tycker att det går så segt så att klockorna stannar så är det snabbare än vad jag tror. Dagens summering med 5:16 tempo i snitt kan jag inte direkt gnälla på.
Kommentarer
No Trackbacks.