Löpning #7/2016

#7/2016 9,4 km. De har väldigt kort minne mina jyckar. Så fort jag kommit in och tagit av skorna tycker de att det är dags att springa igen…

Så skönt det var att kunna springa i mina älskade Nike Free Flyknit 4.0 igen. Det är plågsamt för fötterna med de där Icebugsen även om de är en väldigt bra livförsäkring när jag springer med draghunden i snö och is.

Första varvet med draghunden Fille gick snabbt och relativt lätt även om tempot som vanligt var högt. Det är sen på andra varvet med Hugo som prövningen börjar. När Fille kört skiten ut matten och jag plötsligt ska börja springa själv istället för att bara hänga på i höftbältet. Det är ändå rätt skönt att det inte går så snabbt med Hugo. Bitvis till och med väldigt långsamt. Det var en bit mellan 8 och 9 km då han laggade rejält. Passade på att köra intervaller med 20 höga knän i löpsteget med 20 lugna vanliga löpsteg. Tänkte att det var bättre att ta vara på tiden istället för att bli frustrerad över det väldigt långsamma tempot när jag mest bara ville hem där på slutet. Hann säkert med tio gånger innan han fick lite mer fart igen Hugo.

De är så olika hundarna. Fille är som en studsboll, alltid full av energi och älskar att springa. Hugo, ett kraftpaket. Älskar också att springa men orkar inte alls i samma tempo som Fille.

Frekvensen löprundor har inte varit tillfredställande så här långt på det nya året. Med den här rundan är jag uppe i 6% måluppfyllelse för 2016 med mina sprungna 66 km av 1000. Det här underlaget som har varit har gett bra ursäkter för att slippa undan. När det är varken eller väder för icebugs kontra vanliga löpskor är det inte så lätt att komma ut och springa med hundarna. Vill gärna komma hem helskinnad igen. Blötvädret ställer också till det eftersom det blir rent livsfarligt att springa med draghunden i gegga. De första 10 metrarna på min egen väg tvingade jag Fille att gå för att inte dratta på ändan i geggan… sen fick han köra igång till hans stora lycka.