#26/50 10,8 km. Hade planerat in att köra hem på lunchen för att rasta hundarna eftersom de annars skulle fått en alldeles för lång dag hemma utan att få komma ut. Mötet på fm slutade en timme tidigare än beräknat så jag körde hemåt. Kom på att det faktiskt var ett alldeles vårliknande väder med lite sol och fågelkvitter. Slogs då av tanken att vi faktiskt kunde ta rastningen som löpning. Så fick det bli. 5,4 km med vardera jycken. Kroppen seg som sirap men harvar på efter bästa förmåga. Är ändå rätt glad för att jag faktiskt tar mig runt 10,8 km. Jobbig vind idag. Det där med tvåkilometersrakor på slätten i motvind, det är så där. Sidvindsrakan, även den ungefär två km, var inte att leka med den heller. När jag vände upp på motvindsrakan för andra gången sa jag till Hugo… fast mest var det allt pepp riktat till mig… “Nu är det bara ungefär tre km kvar. Det ska vi nog klara…” Sen fortsatte jag att räkna ner för mig själv hela vägen hem. Sista biten av sidvindsrakan höll jag blicken stadigt fäst två meter ner i marken framför med fokus på andningen. In på två steg, ut på två steg… ininututininutut. För att inte helt tappa hoppet av att titta framåt på en raka som aldrig tog slut…
Det är faktiskt en liten seger varje gång jag ger mig ut!
Kommentarer
No Trackbacks.