Löpning #16/50

#16/50 9,4 km. En, två minusgrader. Ingen snö eller halka. Det här var perfekt springväder! Bättre kan det nästan inte bli… Gick lätt första rundan med Fille med ett hyfsat tempo. Jag laggade knappt de stunder han inte drog. Kändes rätt bra faktiskt! Var vänster vad som inte riktigt ville vara med och leka men det gick. När jag drog iväg på andra rundan med Hugo sa vaden ifrån rejält att den inte tyckte att det var någon bra idé men har Fille sprungit så ska Hugo också få sin runda. Lyckades hålla vaden springbar hela andra varvet också men helt frisk är den inte. Höger bak protesterade förvånansvärt lite. Den kanske äntligen håller på att reda upp sig igen efter att ha krånglat ett drygt halvår.

Polarklockan har jag äntligen fått info om var jag ska skicka för reklamation. Idag fick det bli runkeeper igen.

Hade egentligen tänkt springa ett annat varv med Fille men upptäckte när jag sprungit en bit att jag glömt reflexvästen. Bara att byta varv till ett där bilmöten minimerades. Sen var tanken att sätta på reflexvästen när jag var hemma och bytte hund men glömde det då också. Hur svårt kan det vara att komma ihåg saker..? Nåja pannlampan fyllde dubbel funktion, både att jag såg och syntes…

Skulle inte ha sprungit alls idag. Jobbade lite sent och handlade mat på vägen hem. Men lagom till jag kom hem hade jag övertygat mig själv om att en löprunda var en bra idé. Och tänk, det kändes faktiskt rätt kul att springa. Som att allt malande i löpskorna faktiskt gjort skillnad. Allra bäst för motivationen och höjningen av träningsdosen har den här utmaningen med 50 löppass på 50 dagar varit (förutom de lyckliga hundarna då). Tänk om jag kunde komma så pass att jag orkar springa det mesta av Göteborgsvarvet i maj…

Som belöning fick jag chailatte, bränt (eller välgräddat beroende på hur man väljer att se på saken) hembakt fröknäcke med messmör och sallad med mozzarella. Hade nog behövt något stadigare… men gott var det.