#37/2018 4,7 km. Den yngste ville gå på hästpromenad. I nästa andetag tyckte han att jag skulle springa med Fille först. Det var ju en klok reflektion. Så fick det bli. Molnigt med en något svalkande vind och en betydligt behagligare temperatur på ca 22 grader än gårdagens mardrömsvarma löprunda. Det går inte så fort men det går. Är så glad och tacksam att min kropp låter mig göra än det ena än det andra. Visst knorrar den men det går. Fille var som vanligt lycklig att få komma ut och springa. Som vanligt hade han också glömt sin springtur när jag kom hem efter nästa runda och började omgående tjata om att få springa igen.
Kommentarer
No Trackbacks.