Löpning

Efter drygt två veckors vila fick jag för mig att det var dags att pröva att springa igen. Har varit halvkass med halsont som kommit och gått utan att bli något egentligt med det. Den onda högerrumpan har bråkat lite mindre under vilan men helt bra har den inte varit. Den gjorde sig direkt påmind när jag sprang iväg. Fille som blev helt galen av lycka när han förstod att det var en springtur på gång drog iväg i ett sjuhelsikes tempo. Bromsade utav sjutton men det gick undan ändå. Inte alldeles lämpligt att springa med barfotaskorna med Fille kan jag konstatera även om det gick hyfsat. Lilleman cyklade med. Hade ett litet stopp när lillemans cykel fick för sig att krångla.

Nu har det gått några timmar sen springturen och träningsvärken i fotböjarmusklerna kommer nog inte vara att leka med imorgon. Var nog inte så klokt att välja barfotaskorna ur flera perspektiv…

Blir inte klok på hur jag kan rasa så i vikt och vad det är som försvinner. Byxorna satt snävt i våras. Nu är det nästan så att de fladdrar. Det är liksom inte så att jag inte äter… äter väl som en hel karl.