Haargaard

Tionde ridpasset femte dagen med Steinbjörns Horsetrips på Island.

Så var det dags för den sista ridturen för den här gången. Hästarna var taggade. De vet att det närmar sig slutet och får lite extra brått även om de är rätt trötta vid det här laget. Blev tilldelad bästa hästen Moldi. Så nöjd! Det var lite dramatik före vi kom iväg. Det dånade förbi ett gäng Harley Davidson som skrämde slag på en stackars häst men det slutade som tur och väl var utan några större blessyrer. Hästarna är vana vid det mesta men just motorcyklar förutom barnvagnar och även cyklar är suspekta ting som kan skrämma slag även på en för övrigt lugn och trygg häst.

Kameran började så klart att krångla när vi kommit en bit genom havet men några bilder blev det i alla fall.

Det gäller att passa tidvattnet så att det är lagom med vatten att vada igenom när vi passerar genom havet.

Moldi som innan varit helt kontrollerbar tyckte när han kommit upp från havet att nu var det nästan klart och var nästan omöjlig att hålla. Han hade sannerligen brått till vilan.

En så rolig häst att rida och så tråkigt att det var den sista ridningen för den här gången!

Lagom tills kroppen har vant sig vid den här mängden ridning varje dag är det dags att sluta. Tack Eva-Lena och Steinbjörn för en fantastisk vecka med makalösa hästar, trevligt folk och ett bra arrangemang!

När det är paus på turen kan man passa på att rulla sig. Åh så gott det river på grusvägen.

Ridpass 8 riddag fyra med Steinbjörns Horsetrips på Island.

På vägen nerför berget fick jag göra en ny bekantskap, Ósk. Om jag har tyckt att en del andra hästar jag ridit varit på framåt, så har det varit en fjärt i rymden jämfört med Ósk. En underbar häst med MYCKET vilja framåt. Det var lite kylslaget under lunchen uppe på höglandet men det dröjde inte många minuter efter det att vi var iväg med hästarna förrän jag var varmt igen. Väldigt varm. Som jag fick jobba. Det blev ett ordentligt träningspass före vi var klara för dagen.

Det var inte helt lätt att försöka fixa med kameran med den här hästen men det blev visst några bilder ändå.

Ridpass sju dag fyra med Steinbjörns Horsetrips på Island.

Uppför berget fick jag rida den härliga Moldi igen. En härligt pigg och framåt suverän vallhäst. Drygt 450 höjdmeter tog han mig före det var lunchpaus. De får arbeta hårt hästarna och ändå bara pinnar de på som duracellkaniner. Fantastiska djur.

Det är en makalös känsla att komma upp på höglandet. I nästan väglöst land med bara natur så långt ögat når.

I dagens ridpass ingick att passera över huvudbilleden runt Island, A1:an. Då stoppas bilarna från båda håll och vi springer över med hela flocken. Det är ofta en stor attraktion för bilister som råkar på oss. Vi hamnar förmodligen på bilder och filmer som visas i många hörn av världen.

Strax därefter blev det ett nytt stopp för att sko en häst. Fick en väldigt gosig kompis där när vi stod och väntade. Sen var det uppför berget.