Hundarna har fått pass. Då kan vi ut och åka utanför Sveriges gränser. Åtminstone till Danmark. Än så länge. De har fått rabiesvaccin. För att åka längre söderut behövdes tydligen ytterligare vaccin. Det får vänta minst några veckor. Sen skulle vi kunna dra ut på äventyr söderut i vår fina plåtis. Inte för att livet så medger för tillfället. Men bara det att det skulle kunna gå. Det känns bra. 🙂
Mattens fjärde ridtur på Loke och Lokes fjärde ridttur med ryttare utan att någon går bredvid gick ner till stranden i Olofsbo. Det var lite läskigt med sand och hav så här på premiärturen till stranden och havet. Men Loke tillhör inte den bangande typen. Efter att ha gått med matte bredvid söderut på stranden kunde matten rida på vägen tillbaka.
Det är nåt alldeles speciellt att börja rida hästar från egen avel.
Sista etappen fram till nattlägret i Silesjaure.
Efter att ha kämpat sig uppför och nerför får sig hästarna en välförtjänst paus. Hade förmånen att få rida den hårfagre, musklade och rutinerade äldre herren Dofri. Hästarna har en mycket användbar förmåga att stänga av och vila när tillfälle ges. Efter vilan, en matpaus. Sen har hästarna samlat ny energi för nästa etapp.
Det går uppför, det går framåt och det går nerför. Efter en fantastiskt god lunchpaus fortsatte vi rida allt längre inåt fjället mot Norge. Så fantastiskt vacker natur. Så stilla.
Efter att sakta men säkert ha ridit uppför fjället hela förmiddagen blev det lunchpaus. Och vilken lunchpaus. Grillad röding med potatis och god kall sås, rena rama lyxmaten. Smaskens!
Även hästarna fick lunch. Gott fjällgräs.
Så fortsatte vi rida sakta men säkert uppför med så vacker och skiftande natur. Från skog till hed och myr ovan trädgräns.
Efter stoppet i Vållan fortsatte skritten uppför. Med oss hade vi nu två packhästar. Vi var tolv personer med på turen. Två personer delade på en packsäck. Utöver en halv packsäck tilldelades vi varsin sida av en framför sadelnpackväska. Det är inte mycket plats. Jag som alltid packar med mig för mycket hade varit ganska duktig och packat minimalt med mycket luft kvar i packningen. Det är ändå packhästar som ska bära så det vill till att packa så lite som det bara går.
Blev tilldelad hästen Dofri. En äldre herre som det visade sig vara väldigt mycket fart och kraft i. Den första sträckan var det mycket stigning i skritt men det blev också en galoppsträcka i ett jädra tempo. När det gick fort gick det sen ändå lite fortare. Det blev inget fotande där inte. Så roligt!
Det är alltid lite spänd förväntan på morgonen före det är dags att träffa hästarna och ge sig ut den första riddagen. Den här gången var det även en dos skräckblandad förtjusning eftersom det skulle bli en övernattning på fjället.
Hästarna hämtades från en fantastisk hage i sluttningen ner mot Jormvattnet.
