Löpning #15 Höst/Vinter 2015

#15 9,4 km. Hej och hå vilket tempo Fille höll idag. Snacka om att köra skiten ur matten. Första km på 4:08. Det är nog den snabbaste kilometern någonsin. Efter två km var jag lätt spyfärdig och försökte sänka tempot något men det gick rätt raskt resten av första varvet också. Fille har inte direkt överseende med långsamt så det är bara att försöka hålla uppe farten på benen. Tur att Hugo har ett betydligt lugnare tempo. Fast det krävdes en hel del envishet för att ta mig runt det andra varvet. Nåja, envishet har jag ju så det räcker till och blir över så det gick idag också. Om jag bara tar mig ut så går det ju liksom. Det är det där att ta mig ut som verkar ha blivit väldigt svårt. För att få ut mig idag satte jag press på mig genom att be om utsparkshjälp hos löpargruppen Lonesome Runners igår kväll. Det gick ju alldeles lysande för det första jag gjorde i förmiddags när jag väl lyckades masa mig upp från sängen var att dra på mig löparkläderna och dra iväg. Före frukost. Det gör jag aldrig eftersom det historiskt har blivit näradödenupplevelser. Men det gick faktiskt riktigt bra i morse. Hade inte riktigt så ont som jag brukar ha när jag kom upp. Så det var bara att köra.

Så skönt att ha det gjort. Och så skönt att det verkar som att det värsta motiga kanske har lättat något med tanke på att snittiden var helt ok igen. Om jag nu bara kan se till att tvinga ut mig med lite mer regelbundenhet igen…

En übertaggad Fille inför löpturen.

Den första biten (eller sista hur man nu väljer att se på saker och ting) av vägen in till gårdsplan är inte rolig… geggigt minst sagt. Glömde av det och började springa redan innan. Det kan gå lite sisådär med en stark och taggad draghund i höftbältet men den här gången gick det som tur är bra.