Kom på i bilen på vägen hem från jobbet att det kanske var dags att springa. Var lite bekymrad att glaset vatten jag hällde i mig det sista innan jag körde hem skulle ställa till bekymmer. Det gjorde det inte. När Fille drog iväg höll jag emot i början men sen tänkte jag att idag ändå var en dag att försöka knäcka mig så jag hängde på. Hej och hå vad det gick. Vi körde den fjärde km snabbast. Bytte hund till Hugo och hängde på hans tempo i början tills han kroknade. Det tog väl ca en km, sen gick det lite halvdant ända tills vi mötte hund och sprang förbi andra hundar den sista biten. Då drog vi på igen. Sista biten spurtade jag på rätt friskt och fortsatte försöket att knäcka mig. Lyckades dock inte… Undrar om det är den nya kompletterande medicinen jag började med igår eftermiddag som redan gör skillnad. I s f är det tragiskt att sjukvården har berövat mig hela mitt vuxna liv…
-
Recent Posts
Recent Comments
- Äntligen hemma i soffan igen | Haargaard on En fullmatad dag hos Svenska Kennelklubben
- Bad och pinnar är livet | Haargaard on En fullmatad dag hos Svenska Kennelklubben
- Jag. Ska. Ha. Pinnen. | Haargaard on En fullmatad dag hos Svenska Kennelklubben
- Bygghelg 5 tiny house | Haargaard on Bygghelg 4 tiny house
- Tess har ny favoritplats med fri sikt | Haargaard on Köksbänkslayouten närmar sig mål och reviderad planskiss
Arkiv
Kategorier
Meta
Kommentarer
No Trackbacks.