Det finns en mycket bra anledning till att det sällsynt blir den här rundan när vi är ute på våra löprundor jag och hundarna. Inte för att hundarna bryr sig, men den här matten har det motigt när vi kommer till monsterrakan, som typ är halva rundan, och baske mig aldrig tar slut. Tror det typ är 2 km rakt fram i svagt uppförslut. Gärna i motvind som det varit de senaste dagarna. Det är verkligen INTE favoritrundan men i det här vinterväglaget känns den ändå som ett bättre alternativ än åsnerundan, där det antagligen är mest tung slaskig snö med tanke på hur det pulsades där för en vecka sen.
Kommentarer
No Trackbacks.