I fredags kastrerades Rocky. Det blev en traumatisk upplevelse. Han är sedan lårskadan som blev en följetong mycket skeptisk till veterinärer. Tur att han har fullt förtroende för matten. Den här gången var matten vis av erfarenhet och tratten har suttit på konstant. I lördags var jag iväg hela dagen och hängde med bonusbarnbarnet. Femtonåringen skulle vara hundvakt. Fram på eftermiddagen ringde han och frågade om Rocky skulle blöda. Jag fick en bild på några få droppar sårvätska på golvet. Det såg inte så farligt ut. Kunde inte göra så mycket från Jönköping så femtonåringen fick instruktion att försöka hålla Rocky lugn och stilla. Det gick nog så där för när jag kom hem framåt kvällen var golvet i HELA huset mer eller mindre blodprickigt. Femtonåringen hade i alla fall försökt tänka till och täckt soffan med toapapper. När jag kom hem städade han undan toapappret som han sen spolade ner i toan som satte bom stopp som han sen faktiskt försökte få bort. Så först fick jag ta över att rensa stopp i avloppet. Tänkte mer än en gång under rensningen att det åtminstone var tur att det inte var stopp efter ett skitbesök utan bara rent papper. När toastoppet till slut var fixat blev det skurande av golv, det tog sin tid. Dagarna blir sällan som jag tänker mig.
Kommentarer
No Trackbacks.