Löpning

Var lite tveksam om det var en bra idé att springa eller inte eftersom ryggen bråkar. Hundarna var dock inte ett dugg tveksamma. Lilleman cyklade med första rundan med Fille och valde rundan med minst uppförsbackar. Var nog tur det för han hade svårt att hänga med. Var ett riktigt höstruskväder med regn och blåst. Hur vi än sprang kändes det som motvind och piskande regn i ansiktet. Lilleman kämpade på duktigt i alla fall. Är fortfarande förvånad att han valde att faktiskt cykla med när han kom ut och kände vädret. Bytte hund och hade tänkt byta till de nya merrellskorna men det glömde jag så klart. Hur svårt kan det vara att komma ihåg saker..? Det är lite skönt att springa med Hugo. Det är ingen risk att jag springer tills jag knäcker mig för han kroknar först. Har lite svårt att förstå att han inte bättrar på konditionen speciellt. Hundar har normalt en fantastisk förmåga att springa. En knapp femma är ju liksom inte någon lång sträcka, egentligen. Fille skulle kunna springa hur länge som helst… Var helt pissevåt efter en mil i det här pissevädret. Tror jackan vägde uppåt kilot av allt vatten och från strumporna vred jag ur vattnet. Det är ändå helt makalöst vad bra kläder gör skillnad när det blir ruskväder. Det här materialet som blir vått men ändå inte kallt gör springturer i regn uthärdligt. Det är ändå så att med rätt kläder är regn det allra skönaste att springa i.