Skálda gick med ryttare genom den läskiga skogen

Först ut för dagen blev det en ridtur på Skálda. Vi fortsätter att träna på att gå själv och med ryttare. Hon var väldigt duktig idag. Hon är som en spänd fjäder men bitvis var hon riktigt avslappnad. Fick kliva av för att komma förbi första grannen med hästar. Där var för mycket att titta på. Valde andra varvet på rundan. Det var konstigt. Krävdes en del övertalning men det gick. Hon lyckades ta sig igenom den lilla biten skogsstig. Det är så läskigt så att hon nästan kryper ur skinnet. Grenar som rör henne och när det låter av att de kommer mot jackan eller stigbygeln. Men hon gjorde det. Hon är så duktig.

Så kom vi till den enda lilla trevliga skogsvägssnutten. Den som är den bästa ridvägen på hela rundan. Där klev jag av och gick igen. Där var det så läskigt så att det blev övermäktigt. En massa läskiga saker i skrotupplaget de har där i skogen. Takplåt som flugit iväg när det stormat etc. En dag när vi skulle gå förbi var det en takplåt som viftade och lät i blåsten. Det kommer hon ihåg…

Det vill till att ha tålamod. Det blir många stopp och hon behöver en del övertalning för att gå fram. Sen kommer det stunder när hon bara går fram och känns avslappnad. Underbart! Och hon är så duktig. Över motorvägen, under motorvägen, passerar hingsten, gick genom den läskiga skogen. Hon gör stora framsteg!

Då blir det fikapaus som belöning…