Gegge, gegga, gegga

Den alldeles otroligt fina hösten vi hade har förbytts till ett evigt regnande. Det regnar, regnar och så regnar det lite till. Så toppar vädret med stormbyar stup i kvarten. Vaknade med ett ryck vid femtiden i morse när hela huset knakade till i blåsten. Blåsten har mojnat men det där regnandet ger sig inte.

Rusade hem från jobbet för att fixa i ordning för en ny hösilagebal. Hästarna var väldigt hungriga men så länge kan hösilaget inte ha varit slut för igår kväll var där rätt mycket kvar. Nu har de i alla fall att äta igen. Maja har fortfarande inte riktigt vant sig vid det här slow foodnätet. Hon angriper nätet med kraft.

Det är så klabbigt så det är rent vidrigt. Hästarna klafsar omkring i ca 30 cm klafsig gegga. Tur att den där betongplattan är där så att de kan stå åtminstone lite mindre klafsigt när de äter. Det blev en stunds miljöträning för Maja som tyckte att det var jobbigt att jag var där bakom henne och mockade klart betongplattan. Islänningarna (förutom stissiga Melódia) rör inte en min när jag kommer och sopar eller skyfflar under och runt dem. Förhoppningsvis vänjer sig Maja också.

Det är inte konstigt att hästarna väljer att stanna ute. Ingången till stallet får vi nästan simma förbi. Tur jag har rediga gummistövlar…

Birkir är den enda som tycker att det är mödan värt att passera sjön för gottiset jag bjuder på inne i stallet. Hoppas att jag kan få hjälp nu under ledigheten att fixa i ordning så att vi kan gå torrskodda mellan stallet och betongplattan.