Kylslaget i rucklet

Inte rasslade pannan igång i natt precis som befarat. Något kyligt här inne i rucklet i morse men det kunde varit värre.

Nu har jag i alla fall fått fart på panna. Hoppas att det är stiltje tills jag får på en sån där strypande huv på skorstenen men det är väl knappast troligt…

Hästarna har börjat dricka såna ofantliga mängder vatten. De tömmer den där tunnan så att den får fyllas på varje dag.

Gick ett varv i trädgården när jag ändå var ute och grejade. Dahlian lever än. Dags att försöka gräva upp den där megaplantan och se om jag kan få hyra in den för vinterförvaring hos den vänlige donatorn. Även en av rosorna blommar än. Den 10 november, vilken höst!

Den sista dahliaknoppen som det verkade finnas hopp för fick följa med in. Liksom ett par av de sista blommande rosorna och de sista ringblommorna.

Försöker skrapa ihop ork och vilja för en springtur. Undrar om det var en så bra idé det där att ge mig på utmaningen att springa 50 gånger på 100 dagar..?