Äntligen har jag kommit upp på hästryggen igen. Igår blev det en ridtur på Skálda. Det gör otroligt gott för själen att rida. Det där leendet sitter som en smäck.
Idag skulle vi ut och rida igen men så kom det med en till som ville rida så det fick bli ändrade planer. Loke fick komma med på promenad. Det tyckte han var väldigt kul.
Många hästar går långsamt bort från stallet och fort hem. Mina gör tvärtom. De tycker det är så kul att få komma ut så de har brått iväg. Sen har de inte lika brått när de ska hemåt igen. Åtminstone var det så för Loke idag. Första halvan hade han så brått, så brått så jag hade ett fasligt schå att hålla honom. Andra halvan var det inte riktigt lika brådskande.
Kommentarer
No Trackbacks.