Klarar äntligen sedan bakslaget med knät i somras att springa hela åsnerundan igen, 4,7 km. Inte går det fort. Kondisen är väl så där men framför allt går jag försiktigt fram för att undvika ytterligare bakslag med knät.
Idag var det ett uschligt ruskväder när vi gav oss iväg. Regn och stabil motvind. En sån där motvind som gör att det känns som att springa i konstant uppförsbacke även om det är plan hallandsslätt. Andra halvan av rundan klarnade det upp något och det syntes till och med en liten solglimt till och från.
Är så nöjd att knät är medgörligt och inte bråkar.
Kommentarer
No Trackbacks.