Så kom jag äntligen ut på en ridrunda på Bonjovi. Han vägrade att lämna Maja och gå hemifrån när han flyttat hit. Nu verkar det i alla fall som att han åtminstone med nöd och näppe klarar uppgiften. Vi kom i alla fall ner till havet. Till slut. För inte gick det fort. Slow motion snarare. Han ville gärna vända flera gånger men gick med på att fortsätta. Sen vände vi hemåt. Då var det en HELT annan häst. Rena rama unghästtendenserna. Trippade fram. Var het. Full galopp.
När vi närmade oss hemma gnäggade Maja välkommen.
Ett alldeles fantastiskt väder!
Kommentarer
No Trackbacks.