Det svåraste Razzla vet är passivitetsträning så det behöver vi träna mycket på. På lunchen blev det lite passivitetsträning som knähund. På eftermiddagen blev det ett träningspass på klubben. Där ingick både träning av passivitet, ligga still, och att träna lös, i andra änden av planen visserligen, med störning av annat hundekipage. Det gjorde hon bra!
Livet på landet är inte alltid en dans på rosor. Ibland är det riktigt skit. Har haft bekymmer med översvämmat avlopp. Ringde hit spolbilen för att ta tag i problemet. Sex kubik skitvatten åkte spolbilen härifrån med. Mysigt. Kortslutning i avloppspumpen och elanslutningen till pumpen översvämmad. Kul. Eller nåt. Imorgon hoppas jag elektriker och rörmokare dyker upp.
Det finns olika typer av passivitetsträning. Det här är en. Knähunden Razzla.
I morse stod det spår på hårdgjord yta på hundträningsschemat. Två spår för vardera hund. Det är alldeles lysande spårträning. Går fort som sjutton och är lätt att slänga in när vi egentligen är ute på annat. Det gick ganska bra. Både Razzla och Rocky är lite ofokuserade även om Rocky har bättre fokus än Razzla. Razzlas andra spår som verkligen var med vinden i ryggen gick betydligt bättre än det första. Hon hade både bättre fokus och ett något långsammare tempo.
Kom iväg på en ridtur framåt kvällskvisten. Eller snarare, kom väl knappt iväg på en ridtur. Här har flyttat in nya grannar som har satt upp en ny fin gärdesgård. Det är ju inte så att hästarna inte sett den där gärdesgården från hagen. Typ från dagen den sattes upp. Det hindrade inte att den var så läskig att den knappt kunde passeras. För att komma förbi i rimlig tid fick matten sitta av och leda väg förbi detta superläskiga nya staket. Det var inte bara det nya staketet som var läskigt. Typ allt var läskigt. Men det behövdes inga fler avsittningar för att passera. Mer att se till att vara vaken och hålla balansen för att inte åka av vid alla skrämselhopp i sidled. Hon är verkligen en rolig häst Skálda. En riktig personlighet.
Har äntligen börjat kunna springa direkt på morgonen före frukost. Förr har det varit en näst intill omöjlig näradödenupplevelse. Men nu funkar det ganska bra. Såna här varma dagar som det har varit den här veckan är det betydligt bättre för hundarna att få undan löpningen medan det är relativt svalt. Och mornarna har varit svala. Fem löppass har det blivit den här veckan, cirka 2,5 mil totalt.
Dagens runda avslutades med massiv motvind hela sista rakan i svagt uppförslut. Razzla som älskar vatten passade på att bada i ett dike.
För att passa in i dagens aktiviteter med varmt väder och årsmöte i vattenföreningen kl 10 fick det bli en löprunda direkt på morgonen. Var lite sliten efter gårdagens kånkande på marksten men det flöt på ganska fint med löpningen. Ända tills jag skulle hålla koll på Razzla som sprang runt benen för att inte hon skulle sätta fälleben så jag missade att hålla koll på underlaget, snubblade och for i asfalten. Är kroppen trött och huvudet dumt får kroppen lida. Det är sen gammalt. Efter en snabb koll att det inte var några allvarligare skador sprang jag vidare. Ett lite värre skrubbsår på knät, lite blåslagna och skrubbade handflator. Det läker. Lite surare är hålet på löpartightsen. De är inte helt gratis.
Nu har vi förhoppningsvis kånkat färdigt på marksten. Hämtade de sista två lassen igår. Kan det tänkas räcka till alla hundgårdarna nu tro? Det tar på kroppen att flytta på sten. Först ska den in i hästtransporten. Sen ska den ut igen hemma. Det blir några kilo att lyfta.
Stoppade i hundarna Bravecto för ett par dagar sen när vi ska vara så mycket i skogen i år. Det där med fästingar är vidrigt. Bäst att skydda hundarna så gott det går. Skydd mot loppor och löss får vi på köpet.
Razzla spårar över stock och sten. Hon har börjat fatta att det är tänkt att hon ska använda nosen i marken när hon ska spåra. Annars försöker hon mest sätta upp nosen i vädret för att vinda men det blir allt mindre av det ju mer vi tränar. Imorgon avslutas en mycket intensiv, lärorik och rolig första utbildningsvecka till patrullhundsekipage.
