Det är sällan tomt i knät när matten sitter ner. Vissa stunder är det trängre än annars. På kvällskvisten trängdes tre katter i knät, Felix, Saga och Sotis.

De flesta pelargonerna kom in i värmen härom dagen. Det verkar bli höstens första riktigt kalla natt i natt, ner mot nollan här vid hallandskusten. Som den sanna prokrastinerare jag är, kom inte de sista pelargonerna in förrän det var mörkt ikväll. Var också ute och grävde upp änglatrumpeterna. Den största är gigantisk. Den har sannerligen vuxit till sig i sommar. Den var bara en liten fjant när jag slängde ut änglatrumpeterna i trädgården i början av juni. Väldigt många blomknoppar som väl inte kommer slå ut nu. Var alla dessa blommor ska ta vägen när de ska vinterförvaras återstår att se. Nu står de i vägen typ överallt.
Skulle fixa utfodringen av lunch till hästarna. Det blev transportlöpning tillsammans med Ruth dit, 3,5 km. Passade på att mocka hagen när jag ändå var där. Ruth tycker äntligen att vi delar samma intresse, hästbajs. Sen transportlöpning samma väg tillbaka igen. Ruth passade på att bada i det välfyllda diket på vägen hem. Det här var en utflykt helt i Ruths smak.
Jaha, blev det transportlöpning hem från bilverkstan när jag lämnade in bilen, fick det bli transportlöpning till bilverkstan när bilen skulle hämtas. Så den här veckan kan jag bocka av på 1,2 mil löpning, check. Det är inte mycket till draghjälp under löprundorna längre med bara Ruth i dragbältet. Ruth är nöjd. Matten har träningsvärk och möra ben.
Tyckte att regnet verkade lätta framåt eftermiddagen efter spöregnet vid lunch. Tog med Ruth i plåtisen och la ett spår i regnet som hade börjat igen. Det var ett eländigt spår i sly och elakt sylvasst björnbärsris. Jobbade i bilen, det är så otroligt praktiskt att kunna jobba med wifi i bilen, medan spåret låg till sig i tre kvart. Sen körde vi en patrull med spårupptag. Som Ruth tog med bakspår. Vände och sen spårade hon på. Det gick ganska bra i det eländiga taggiga björnbärsriset. Hon tog sina två apporter, även om jag glömde att markera dem i appen. Det var inte direkt väder i regnet för att gå med mobilen i näven. Är för övrigt superdålig på att komma ihåg den där appen, starta, stoppa, markera apporter. Ja, typ allt. Nöjd med hunden som var duktig i spåret och nöjd med matten som tog sig ut och gjorde en vettig hundaktivitet i regnet. Och Ruth var väldigt nöjd att få spåra. Det är livet!
Även om det är jätteskönt med sommar i september är det ändå något som är ur led. Nu är det oktober och idag kom hösten med spöregn, åska, blixt och dunder. Fast det är fortfarande relativt varmt för oktober. Pelargonerna behöver komma in för vinterförvaring men det får vänta tills det torkat upp något. Förhoppningsvis, att det torkar upp något.
Det slog mig igår 15.45 att mormors bil skulle lämnas in på bilverkstan. Hade ingen skjuts. Kastade på mig löparkläder och slängde mig och hunden i bilen. Stormade in på kundmottagningen tre minuter före stängningsdags. Det blev transportlöpning hemåt. Det var en bit. Sprang i 5,5 km, sedan blev det promenad de sista två kilometrarna. Var första löpningen på tre veckor. Var lite småförkyld som sen satte sig som en otrevlig hosta. Hade inte tänkt springa igår heller men det blir ju sällan som jag tänker mig. Det blev bra att komma igång och Ruth var väldigt nöjd.