Det går framåt med igenskyfflandet

Kom hem från turen till Smålandsstenar med en högst otrevlig huvudvärk och mådde pyton för övrigt också. Alternativet lägga mig på soffan och dö kändes otroligt lockande men stressen över den där grävschakten som måste läggas igen vann. Nu har de där högarna legat länge och blivit rätt nertrampade. Kom på att en kratta kanske kunde vara ett lämpligt verktyg och det var det också. Både krattan och skyffeln användes flitigt. Kämpade på… verkligen kämpade på. Det är TUNGT att flytta på jord/sand och ännu värre när det är packat.

Huvudvärken borta och se på sjutton så långt jag kommit! Nu börjar det kännas hoppfullt att jag får igen eländet innan tjälen slår till…

Det är inte klokt vad det går att prestera på bara vilja och envishet…