Loke på promenad med miljöträning på schemat

Var bara hemma och vände efter den första hästpromenaden. Det var fortfarande minst en timme dagsljus kvar så det fick bli en runda med Loke också och bara Loke. Det gick ju inte så bra när han gick med förra gången och tänkte att det inte är bra att det går för lång tid innan han kommer ut och får träna så att det blir en bra promenad. Hade mina funderingar om jag skulle få med honom ensam på promenad men det var inga som helst bekymmer. (Audna hade gärna hängt med på en runda till…) Det är spännande med promenad. Kunde ha fullt fokus på Loke när det bara var han som gick med. Det behövdes. Han var väldigt på och det mesta var väldigt läskigt. Till och med bilar som passerade var superdunderläskiga. Han som går i hage precis bredvid vägen..? Lyckades hålla honom i schack och han kom inte loss när han försökte dra. Så kom vi till överfarten över motorvägen. Det var en rätt speedad Loke kan jag meddela. Vi stod först och tittade, pratade och kliade en stund innan vi gav oss på att gå över. Han försökte dra några gånger men lyckades få stopp på honom. Sen när vi var nästan över så vände jag tillbaka honom så stod vi där och kliade, pratade och gosade en stund. Tyvärr blev vi avbrutna av en bil som skulle över så att vi fick gå vidare. Han var i alla fall, trots att han var superduperstirrig, fantastiskt duktig. När motorvägsöverfarten var avklarad pustade han ut och lugnade ner sig betydligt. Sen hade vi det lite jobbigt att komma under motorvägen på vägen tillbaka men inte alls lika jobbigt som överfarten. Han är så duktig.

När vi ändå höll på med avancerad miljöträning hittade jag äntligen min blåa vattentunna som varit bortblåst sen två-tre stormar sen. Så jag kröp in bland alla kvistarna för att få fram den och typiskt så var det en uppsjö av bilar… eller nåja, typ en fem stycken i alla fall… som passerade när jag försökte dra fram den där tunnan som var halvfull med vatten. Så jag fick krypa in och ut bland de där kvistarna för att hålla koll på Loke som studsade runt ett antal gånger innan jag lyckades få med mig tunnan.