Fastfrusen promenad med Skálda och Birkir

Jag har för det mesta ett rätt bra tålamod. Det finns dock en sak som jag har otroligt svårt för och det är när det går långsamt. Gårdagens ridtur/promenad med Birkir tog ca två timmar. För en runda på 4,7 km. Svår frustration hos matten! Tänkte att jag prövar en gång till att ha en annan häst med förutom Birkir för att se om han vill gå framåt då. Så ikväll blev det Skálda och Birkir som fick följa med på en promenad. (Fångade för övrigt Skálda i hagen. Nu börjar det nästan bli en vana att lyckas få tag på henne där.) Det hjälpte INTE! Rundan tog ca två timmar även idag. Vi stod t.ex. och tittade på två eller om det var tre tåg som hann förbi innan vi kom nerför backen till undergången för järnvägen och motorvägen. Det var i o f s bra miljöträning med stora tåg som dånade fram på nära håll. Hädanefter kommer Birkir att få gå själv på sina rundor. Det är större risk att han smittar av sitt dåliga beteende på de andra än att de hjälper till med draghjälp. Ca 1,5 km tog vi oss fram med ett eller möjligtvis några stycken steg i stöten innan det blev väntan inför några steg till. Sen går det plötsligt bra att gå igen och resten av rundan förlöper i stort sett utan vidare fastfrysningar. Det verkar som att det framför allt är det där att passera andra hästar som ställer till det värst. Och så tunneln under motorvägen och stambanan.

https://youtu.be/UNojoj0Fbos

Det blev lite fikapaus. Det var gott.