Första rundan med bara Birkir och matten

Kom hem medan det fortfarande var dagsljus och tog med Birkir för en första runda med bara honom och mig. Det gick väl så där kan jag sammanfatta det hela. Det är otroligt tålamodsprövande med en häst som fryser fast, efter övertalning går ett eller ett par steg för att sedan frysa fast igen och sen fortsätter det så i ca en halv km. Det tar sin tid kan jag meddela. Så mycket tid att det snabbt blev mörkt och det tyckte Birkir var väldigt läskigt. Inte blev det mycket ridet men satt upp och av ett antal gånger. Det går väldigt bra. Han gick faktiskt framåt några gånger också så det får jag vara väldigt nöjd med. Resten blev träning att gå ute i mörker utan andra hästar, bara matten.