Så var det första träffen på unghästträningskursen hos Tölt i Väst idag. Har två hästar, Skálda från Haargaard och Birkir från Haargaard, som blir fyra i år så det är hög tid att sätta fart och börja jobba med dem. Eftersom jag inte hållit på med unghästar tidigare passar det alldeles förträffligt att börja tillsammans med andra och med guidning av rutinerat folk. En genomgång, fika och så ut till hästarna. Ett gäng glada aspiranter till totalt åtta unghästar. Min häst, Skálda med fölet Audna, var förstås den stirrigaste av dem alla… Fick börja med att driva in dem i stallet men det gick rätt bra. Nästa gång ska vi nog vara mer förutseende och se till att stänga till den andra delen av hagen vid stallet som de kan smita iväg till istället för att bara klampa in i stallet.
Lyckades få på Skálda grimman, bara en sån sak! Gick rätt bra att stå uppbunden första gången också. För att lyckas lyfta bakbenen behövde vi vara tre personer och med havremuta men det gick till slut. Kan bli intressant det här…
Men hon är riktigt fin Skálda från Haargaard.
Väl hemma igen var det dags för nästa träningspass. Birkir och Loke. Birkir bryr sig inte om det där med grimman alls till skillnad från stirriga Skálda. Det är bara att trä på. Att bli fastbunden för första gången var lite otäckt men gick förvånansvärt bra. Kliade igenom hela hästen. Lyfte på benen. Höll bara uppe dem tills han liksom inte kämpade emot för att inte riskera att han skulle börja kämpa emot och jag inte skulle orka hålla kvar. Borstade lite. Han är en cool kille Birkir. En väldigt trevlig och sällskaplig häst.
Loke är bara 1,5 år och ska inte ridas in men det är rätt praktiskt att kunna få på hästarna grimma och kanske t o m kunna leda dem lite så han får hänga med på ett hörn. Även fast Loke är son till hyperstirriga Melódia går det väldigt smidigt med grimman. Det är inte lätt som en plätt som med Birkir men det går relativt snabbt att han ger upp att gå undan och låter mig sätta på den. Band upp även honom. Fick bli tillsammans med Birkir för att Loke skulle känna sig trygg nära brorsan. Han är som en svans efter storebror Birkir.
Det gick så där med Loke. Loke blev rädd när Birkir stampade runt lite och han märkte att han satt fast, backade, slet sönder och fick av sig grimman.
Skam den som ger sig. Kunde inte låta honom vinna grimmatchen så på med en grimma igen och band fast honom en liten bit längre bort från Birkir. Då slet han sönder grimskaftet. Skitgrejer som inte håller för nåt… Nåja, hålla i honom lite i grimman fick väl duga då. Huvudsaken att grimman funkar att få på.
Det här ska bli roligt och intressant! Imorgon blir det en vända till.
Kommentarer
No Trackbacks.