Protokollångest…

Tänk att det ska till att ett protokoll som hänger över mig som ska skrivas för att jag ska börja städa… Helt plötsligt ser vi lite bordsyta på vardagsrumsbordet. De där grejerna som har väntat ett halvår eller så på att jag ska bära ut dem till vita huset har kommit ut. Knappen på den där blusen som jag gått förbi i fem år eller nåt har fått knappen isydd och har t o m fått åka tvättmaskin. Nu är även protokollet klart…

Kanske skulle återuppta mina distansstudier igen. Då kanske vi skulle ha städat lite oftare… fast det skulle nog inte bli så mycket pluggat. Mest en massa ångest vid närmare eftertanke…

I mitt nästa liv ska jag bli katt och bo hemma hos någon som mig…