Föredömet Hugo

Tänkte först att jag skulle skriva om byrackornas rymning idag men hyperventilerar fortfarande av ilska (och lättnad) efter att ha hämtat dem ca en mil hemifrån efter ett tips via Polisen tretton timmar senare. Det enda positiva jag har att säga om Fille och Buddha för tillfället är att de är duktiga på att komma från ingenstans på inkallning medelst vissling…

Har kollat upp vad det skulle kosta att inhägna gården/trädgården med ordentligt stängsel. Fick en offert på drygt 54.000 kr… och höll på att svimma. Det blir ca 540 kr/m. Nu kommer de på torsdag för att kolla vad som skulle kunna fungera till en rimligare peng.

Så vad ska jag hitta på att skriva om idag… Har varit hektiska dagar med akut problemlösning på schemat sista tiden. Nu ska det väl förhoppningsvis lugna ner sig igen. Hugo, som för tillfället är den föredömliga jycken i hushållet var med på jobbet idag eftersom de andra två som skulle hållit honom sällskap i hundgården behagade försvinna som två avlöningar i morse. Stod sitebesök på programmet. Främmande folk, läskiga apparater, poffande laddningar, ny omgivning, många mil i bil… mycket bra miljöträning. Han är fantastiskt duktig när han är med ute ensam. Lugn och trevlig. Idag slog han mig med häpnad. När jag skulle skyffla sand och det inte var läge att hålla i kopplet samtidigt la jag ut min jacka på marken. Han la sig snällt på den och sen låg han kvar, även när jag förflyttade mig lite runt på området. Döm om min förvåning! Det kanske finns hopp om Hugoponken ändå…