Det rör om lite i grytan när det kommer nya hästar till grannskapet. Det blir uppsluppen stämning bland hästarna. Förra söndagen var grannen på andra sidan åkerns hästar här på spontanbesök. På måndagsförmiddagen ringde en annan granne och påtalade att de hade en nordsvensk, Maja, i grönsakslandet. Jag kunde läsa mellan raderna att det nog inte var helt populärt..? Tjocksmockan Maja tyckte väl att hon blivit väl skrinn och inte klarade att vänta på en ny hösilagebal så hon hade krupit under stängslet och tog för sig av det som bjöds utanför stängslet. Som tur är hade ingen annan häst kommit på tanken att följa efter. När jag kom ut för att hämta hem Maja var hon redan på väg hemåt igen så vi bara slog följe sista biten, jag öppnade grinden och hon gick in i hagen till kompisarna igen.
Det blev till att ställa om alla aktiviteter för dagen och ägna den åt stängsling. Undertråden i nedre hagen hade gått av. Vid närmare inspektion noterades även att det var otroligt mycket sly där stängslet löper utmed gärdsgården samt att några stolpar gått av och behövde bytas. Jag och en av mina allra bästa vänner, handsågen, gick brutalt loss på all sly. Det blev mycket sågande. Ibland är det bra att vara lite för envis för sitt eget bästa för det behövdes innan allt var nersågat. Många timmar senare med några få pauser för att sköta mitt jobb var det äntligen klart!
Förutom att vara helt slut av allt sågande såg armarna ut som ett smärre slagfält. Sönderrispade av elaka björnbärsgrenar och sönderbrända av brännässlor. Fortfarande ett dygn efteråt brände underarmarna som om någon drog tusen nålar på dem.
Maja verkade nöjd med utflykten:
Ungefär halvvägs:
Björnbärsris är elaka. De river hårt.
Hela underarmarna rivna av björnbärsris och brända av brännässlor.
Jaaaaa, äntligen klart! En av mina bästa kompisar. Den hopfällbara handsågen. Den där lilla rangliga sågen är helt fenomenal. Den får även såga av decimetertjocka grenar när det krävs.
Kommentarer
No Trackbacks.