Ett vackert land

Kom fram till Blekinge till slut. Efter att ha åkt karavan efter fyra långtradare mellan Osby till Bromölla. Det tog sin tid… Just vägen mellan Osby och ner till E22 lämpar sig inte speciellt för att köra om. Bara att släppa på gasen och gilla läget.

En slända tyckte att min varseljacka var lockande och landade en stund.

Tänker ofta när jag är ute och rör på mig att det finns något vackert med nästan alla ställen. Idag blev det en liten rundtur.

Tog en bensträckare på Jysk. Nu börjar det finnas möjlighet att fixa det där nätet till storbalen hösilage så att hästarna inte blir så feta. Eller i alla fall lite mindre feta… Blev även en timer till motorvärmarsladden och en termometer till hundburen i bilen. För att få sätta mig i en varm bil återstår då att jag kan köra fram den till gårdsplan…

Nästa stopp blev en ordentlig bensträckare. Hela tre km promenad blev det innan jag hittade hästarna och kom tillbaka till bilen. Tänk att de alltid är i stort sett längst bort den där flocken.

På eftermiddagen ringde tonåringen och meddelade oroligt att Hugo tuggade på en öppen burk med D-vitaminer. Kunde lugna honom med att burken hade varit tom… och stulen från köksbordet.

Serverade barnen spaghetti med köttfärssås. Istället för spaghetti fick jag smaka svart quinoa för första gången. Ingen kulinarisk höjdare direkt men när jag dränkte in de där fröna med köttfärssås smakade det mest köttfärssås med lite extra knaster…

Kan konstateras att dygnets timmar INTE räcker till…