Idag kom hösten och det blev genast lite mer angeläget att få stängt det renoverade fönstret som inte gick att stänga när det väl var målat och klart. Tanken var att fixa i ordning gångjärnet som blivit böjt men det fick bli snabbvarianten – lite gammalt hederligt våld löste biffen. Nu är fönstret stängt och kommer förmodligen aldrig mer gå att öppna…
Vilken underbar ros som trädgården bjuder på så här i slutet av september. Den var säkert en decimeter i diameter. Den lyser verkligen upp och gör själen glad!
#53/2016 5,7 km. En förmiddagsrunda för att använda vår tid för aktivitet på arbetstid. Faktiskt en riktigt bra runda. Visst, det var motigt de första kilometrarna och alla krämpor finns ju där men det var liksom inga som beklagade sig speciellt högljutt. Det var till och med så att det fick bli tre korta snabba intervaller på den sista biten. Gott!
45 mil avklarade hittills i år och kurvan vänder uppåt efter sommarens löparuppehåll.
Här gäller det att motionera så många djur som möjligt samtidigt för att fler ska få röra på sig. Det blev en ridtur på Birkir med Melódia som handhäst. Melódia är så otroligt följsam. Väldigt duktig som handhäst. Det är egentligen bara när Birkir tycker att det vore kul att sätta lite fräs som Melódia inte har samma fart och sinkar. Det blev i alla fall en väldigt rolig ridtur. Birkir var pigg och glad, Melódia sprang med efter bästa förmåga och var alldeles svettig när vi kom hem igen. Så kul!
#52/2016 4,9 km med Hugo och Skálda. Runda nummer två. Hade tänkt springa med bara Hugo men var rätt slut efter första varvet med Fille så tänkte att jag tar med hästen också så kommer det inte bli så mycket löpning. Det hade inte behövts för Hugo var den som sinkade mest. Han var trött och det är den som är tröttast som bestämmer tempot. Knappt styrfart men ändå löpning under en stor del av rundan. Skálda fick jag dra med nästan hela första kilometern men sen kom hon på att det var springa hon skulle göra och gjorde så. Riktigt trevligt!
Den här gången skötte hon sig så fint Skálda så det blev en fikapaus med gott grönt gräs efter ca tre kilometer. Hugo fick en stunds vila också så att han skulle orka sista biten. Inte för att det blev så mycket fart efter pausen heller men han fick i alla fall lite vila.
Ibland, eller snarare rätt ofta, undrar jag varför i hela friden jag fortsätter att utsätta mig för det här med löpning. Är så avundsjuk på dem som upplever löpningen som en fröjd. För mig är det rent av rätt plågsamt och för det mesta tvingar jag ut mig att springa. Mest hela kroppen skriker NEEEJ, men ändå vet jag att fördelarna överväger nackdelarna. Det är bra för hjärnan och hjärtat och hundarna blir överlyckliga när de får komma iväg på en löparrunda. Med envishet har jag sprungit många mil och fler kommer det att bli!
Det är inte riktigt lika trevligt för de stackars tårna, det här med löpning. Idag uppstod tydligen blodvite…
#51/2016 4,7 km med Fille. Den första rundan av två. Det är rätt deprimerande hur mycket form och därmed fart som tappas med några månaders uppehåll med löpningen. Det är dock bara att kämpa på så vänder det väl. En jobbig runda men jag springer i alla fall. Och det är fantastiskt bra.
Eftersom det stod löpning med hundarna på schemat fick det först bli stängsling av den sista öppningen i hagen som aldrig blev gjord när grinden kom på plats. Så att hästarna kan stängas in i nedre hagen och vi lugnt kan springa fram och tillbaka på infartsvägen.
Mycket nöjd att det äntligen är gjort!
Maja var väldigt nyfiken och samtidigt väldigt misstänksam. Hon är egentligen väldigt social och vill gärna vara med det är bara det att hon är så misstänksam och känner sig så trängd. Det bästa vore att hon fick mycket tid och träning. Förmodligen skulle hon bli en väldigt trevlig häst då. Synd att tiden inte räcker till.
Det var så härligt att komma igång med ridningen igen tidigare idag och Skálda fick ju inte följa med på förra rundan så det blev en ridtur på henne också. Det var ett bra tag sen hon gick med ryttare på ryggen men det tog hon med ro. Däremot var det vääääldiiigt jobbigt att gå iväg själv. Det gick INTE fort även om det gick sakta framåt. Sen fick hon bitvis fart. Hon är för rolig med sitt av/på/sida/fram. Det vill till att vara med och inte sitta och sova. Ett helt fantastiskt höstväder med sommarvärme och vackra färger.
Fick köpt en ny hjälm häromdagen så idag kom jag äntligen upp i sadeln igen. Blev en väldigt rolig runda med hästar, grannar och 12:an. Red Birkir som var så pigg och glad. Inget krångel, bara en pigg och framåt häst. Blev till och med galopp i full fart. Underbart!
#50/2016 5,7 km. Så fick jag äntligen använt aktivitetstimmen på jobbet igen igår. En löprunda, stretching och en stunds mindfulness. Välbehövligt!
Med målet 100 mil under 2016 går det så där. Har hunnit avverka 43 mil på de här 50 löprundorna. Skador med löparuppehåll på tre månader och sen svårt att få igång mig igen gör målet ouppnåeligt. Men, det spelar faktiskt ingen roll. Bara det att ha sprungit 43 mil hittills i år är helt ok. Allt över 50 mil på ett år är klart godkänt. Det är ju några månader kvar att springa. Får försöka tvinga igång den här löpningen ordentligt bara…
