Löpning #52/2019 Göteborgsvarvet för åttonde gången

Löpning #52/2019 21,1 km. Den där på armen säger 21,4 men det är väl skit samma. Jobbigt var det vilket som. Var verkligen inte supertränad. Hade skött det där med maten uselt ett tag. Åt inte ens en ordentlig frukost. Hade inte laddat nåt speciellt annat än med en redig dos ångest inför årets långlöpningsplåga Göteborgsvarvet. Har försökt ha som mål att springa första milen under timmen och sen får jag gå och springa bäst jag vill. Tyckte  att jag sprang på hyfsat även om målet med första milen under timmen sket sig med en dryg minut. Ändå helt ok för min träningsform van som jag är att springa bara 9,4 km, 4,7 km med draghund och sen 4,7 km med långsam jycke. Jag var dock rätt slut. Passade på att ta ett toastopp där som vanligt efter första milen. Sen kändes det som att jag sprang mer än jag brukat göra de senaste åren men det tog sin tid i alla all, sprang i mål efter 2:22 h med ett snittempo 6:45 min/km. Var inte alls helt slut när jag kom i mål. Kunde sätta mig ner och knyta loss chipet ur skosnöret och sen ta mig upp igen. Klarade trapporna över upploppet utan problem men mådde lite illa som jag brukar göra varje år efter målgång. I år hade utdelningen av mjölk efter målgång bytts ut till någon yoghurtdryck som jag tryckte i mig en flaska av plus bananen. Jag och sällskapet tog oss till bussarna till Åby och bilen for söderut. Jag mådde allt mer illa och till slut fick det bli ett hastigt stopp utefter motorvägen för en kräkpaus. Fy för den lede! Sen mådde jag i alla fall bättre igen.

Har nu i drygt ett dygn försökt analysera vad sjutton det var som hände. Visst har jag inte tränat så mycket men en halvmara med min något lata inställning är ju inte hela världen att ta mig igenom kan jag tycka. Det är ju nästan som en vanlig dag här i Rucklet om jag springer med hundarna, går en hästpromenad och fixar och grejar lite till. Det känns knappt i kroppen så här dagen efter heller. Kass uppladdning på det. Men inte kändes det som att jag tog ut mig, snarare var jag lite lat och gick en helt del även om det kändes som att jag sprang mer än vad jag brukar. Den där klockan på armen konstaterade visserligen att det var överdriven träning, Var det yoghurten som ställde till det? Ska jag helt enkelt inte ägna mig åt såna här dumheter att springa en halvmara en gång om året? Eller kanske bara acceptera att det behöver gå ännu långsammare än så här?

Och vad gjorde jag för en stund sen. Anmälde mig till nästa år så klart…

Posted in Löpning, Träning | Tagged , , | Leave a comment

Alltså det där med städning av golv

Alltså det är ju liksom inte konstigt att det känns helt meningslöst att försöka hålla golven rena i Rucklet. Städade i förrgår, dammsög och torkade golven. Det var så rent och fint. Mindre än 24 timmar senare ser golven ut så här. Det är tur vi alla traskar runt med tofflor…

Posted in Uncategorized | Tagged | Leave a comment

Vinterförvarade underblomsknölar, vilken växtkraft

Förra året hade jag premiär på att odla underblommor. Först gick det så där. Första sådden tog sig inte ett endaste frö. Gjorde ett nytt försök som inte tog sig det heller. Men så hittade jag några fröer som legat i blöt som jag hade glömt sätta i sådd nummer två som jag bara pillade ner i första bästa kruka som råkade stå där jag var på altanen. Sen stod den där krukan bortglömd. Så en dag tänkte jag att jag fick väl slänga det där som aldrig tog sig och se på sjutton, då var det ett gäng plantor där i krukan. Plantorna flyttades till en pallkrage och så stod de där tills det var dags att ta in dem. Underblommor kan liksom dahlior tydligen vinterförvaras inne så de åkte in samtidigt med dahliorna. Så har de stått i vägen hela vintern i öppna hinkar borta i andra änden av huset som i väntan på att jag ska orka ta tag i eländet fungerar som förråd och vinterförvaring av pelargoner, änglatrumpeter, chili, dahliaknölar och nu även underblomsknölar. Häromdagen kom jag plötsligt in i lite planteringsfeeling så att underblomsknölarna hamnade i jord. Och vilken växtkraft! På bara tio dagar så har de skjutit fart. Nu är det fyra som är på gång. Får se hur många som kommer. Snacka om raketfart att starta från övervintrade knölar jämfört med att sätta fröer.

20190505:

Tio dagar senare 20190515:

Posted in Blommor, Trädgård | Tagged , , , | Leave a comment

Transportcykling hem från bilverkstan

Skulle lämna bil och hästtransport på verkstan i morse. Slängde in cykeln i hästtransporten för att ha något transportmedel att ta mig hem med. Jag är väldigt förtjust i den där gamla rostiga, oväxlade cykeln. Den rullar på utav sjutton. Även om det var tungt och baske mig ett svagt uppförslut nästan hela vägen hem.

Väldigt nöjd med nästan 17 km cykeltur på morgonkvisten. Vardagsträning när den är som bäst.

Posted in Träning | Tagged , , | Leave a comment

Löpning #46-51/2019

Det blir allt lite löpning igen även om det går så där med bloggandet om det. Rocky har sprungit med några gånger nu och har fått upp lite flås. Det är ju lite synd att matten inte får upp flåset lika snabbt. Det kommer att bli ett tungt Göteborgsvarv på lördag men det får väl bli en hel del promenerande helt enkelt.

 

Löpning #46/2019 4,7 km 6 maj.

Löpning #47/2019 4,7 km 6 maj.

Löpning #48/2019 4,7 km 10 maj.

Löpning #49/2019 4,7 km 10 maj.

Löpning #50/2019 4,7 km 13 maj.

Löpning #51/2019 4,7 km 13 maj.

 

Posted in Hundar, Löpning, Träning | Tagged , , | Leave a comment

Förbarmande över huttrande pelargoner

Livet i Rucklet är inget för de veka. Här åker plantor och pelargoner ofta ut tidig vår. De får stå ute ända neråt nollan. Det där att kånka in och ut krukor morgon och kväll är inte riktigt min melodi. Har de tur kommer jag ihåg att lägga över nåt lakan eller nåt när det vankas frostnätter. I år har det varit en osedvanligt varm och tidig vår. Rena rama sommartemperaturerna. Men så kom det så ett ordentligt bakslag. Natten till fredag var det ordentligt med frost. Så där så att bilrutan fick skrapas på morgonen. Då hade pelargoner och änglatrumpeter i alla fall fått lakan att huttra under. Gångna natten skulle också vara frostrisk. Då veknade plötsligt mitt hårda hjärta. Jag blev helt enkelt lite orolig för deras hälsa. Det skulle vara förfärligt trist om alla mina pelargoner dog när de nu har lyckats övervintra. Samtliga pelargoner plockades in. Förutom de som stod på farstukvisten som jag glömde men de hade fått en redig frottéhandduk att värmas under. De mindre plantorn änglatrumpeter fick dock härda ut ännu en kylig natt under lakan tillsammans med pelargonskott och -sådd. Moderplantan av änglatrumpeten, hon fick stå pall som hon stod. Nu verkar inte natten ha varit så hård här på hallandskusten. Ingen frost här runt huset och temperaturen var 4 grader vid sjutiden. Lite inåt landet har de snö…

Det blir några pelargoner att kånka in och ut.

Posted in Blommor, Pelargoner | Tagged , | Leave a comment

Löpning #45/2019

Löpning #45/2019 4,7 km. Ett andra varv med Rocky. Så var det sol och blå himmel igen efter ovädersmolnen dragit förbi. Fortfarande något kylslaget dock även om jag var för varmt klädd som pälsat på mig vintertightsen igen.

Idag var vi nere på en fällning som jag lyckades reda ut och en där en sko trampades av.

Posted in Hundar, Löpning, Träning | Tagged , , | Leave a comment

Löpning #44/2019

Löpning #44/2019 4,7 km. Värsta aprilvädret så här den 3 maj. Dagen började med frost och strålande blå himmel. Så drog ovädret in med lite hagel på det. Lagom tills jag kom ut att springa var det uppehåll men en mycket dramatisk himmel och fortsatt blåst. Knäskadan verkar vara på bättringsvägen. Det gjorde betydligt mindre ont idag. Skönt!

  

Posted in Hundar, Löpning, Träning | Tagged , , | Leave a comment

Löpning #42 och 43/2019

Löpning #42 4,7 km. Alltså, hur springer man för att det inte ska dunsa och dunka i ett ont blåmärke modell större i ett knäveck..? Om möjligt gjorde det ännu ondare att springa med det där jätteblåmärket i knävecket idag än för tre dagar sedan. Var förmodligen en intressant löpstil första kilometern. Sen lugnade det onda sig. Kroppen får väl annat att tänka på när den får fokusera på att orka få kärringen framåt. Det är ystra känslor i naturen så här års. Det var ett par harar som var så fokuserade på att bråka med varandra så de hade inte tanke på oss som kom springande och därmed fortsatte de bråka hej vilt. Fille, som är både stövardöv och med stövarnäsa, höll på att få tokfnatt. Han kämpade tappert för att vi skulle lämna vägen och genast dra järnet efter de där hararna som till slut kom till sans och flydde sin kos. Matten var av annan åsikt och Fille fick finna sig i att fortsätta utan att jaga några harar. Jag är väl störd som genast fipplar fram mobilen för att fota.

Löpning #43/2019. Andra varvet med Rocky och en tonåring. Rocky skötte sig fint. Tonåringen pratade i stort sett hela tiden tills han kroknade vid 3,2 km och promenerade sista biten hem. Jag och Rocky sprang på även sista biten.

Posted in Hundar, Löpning, Träning | Tagged , , | Leave a comment

Löpning #40 och 41/2019

Löpning #40 4,7 km. Söndagens löpning med Fille. Lyckades i torsdags med bedriften att ta emot en vältande EU-pall, den tunga varianten, i knävecket på vänster knä med ett mycket färgglatt blåmärke modell större som resultat. Funderade en stund före jag svidade om till löparkläder om det kanske kunde vara bra att vila det där blåmärket före jag började ut och springa. Det avslogs dock. När jag sprang iväg svor jag ve och förbannelse över detta beslut. Det var nämligen inte alls skönt att springa. Det gjorde typ ONT varje gång vänster ben landade i marken. Kom jag på bättre tankar, stannade, vände om och gick hem igen..? Nej, inte då. Efter två plågsamma kilometer kändes det inte så mycket längre och Fille var överlycklig att få springa. Så så var det med det.

Löpning #41 4,7 km.  Ett andra varv med Rocky i söndags. Han försökte fälla mig en sisådär tre gånger. En vinglig unghund modell större är mycket effektiva på att sätta krokben. Han har på bara några få löprundor annars blivit väldigt duktig på att hålla sig på ungefär rätt plats. Det går framåt.

 

Posted in Hundar, Löpning, Träning | Tagged , , | Leave a comment