Vår tur med Steinbjörns horsetrips flyttade hästarna närmare och närmare hemma. Så första dagen blev det en lång bilresa till hästarna varpå bilresan sedan blev kortare och kortare för varje dag. Bilen gick norrut klockan nio på morgonen, cirka 1,5 timme tog bilfärden. Vackra vyer var det att kika på under vägen. Så spännande när vi väl såg hästarna och de samlades in. Alla fick tilldelat en sadel och en nosgrimma att hålla ordning på. Så varsin häst på det. Efter all spänd förväntan sedan resan beställdes för evigheter sedan var det så äntligen dags att sitta upp och så bar det iväg. Med fart. Så fantastiskt häftigt! Drygt 90 hästar varav ca tjugo med ryttare och resten som lös flock. Ryttarna fördelades som en för- och en eftertrupp med den lösa flocken däremellan. En riktig töltmoppe med bra fart i som första häst under förmiddagen, (med stor reservation för stavning och om det ens är rätt namn) R frá Ósi, en fux (rödbrun). En sån där häst som kändes så säker så att det gick att dra fram kameran och fota även under ridning. Efter lunchen som varje dag bestod av medhavda egenhändigt valda och bredda mackor med dricka, kaffe och te var det dags för hästbyte. Vi red en häst på förmiddagen för att sen byta häst efter lunchen. Som häst nummer två en skäck, Tjathnakot (Här är det verkligen reservation för namnet. Tror inte jag fick så många bokstäver rätt. Det är dessutom isländska bokstäver och jag har fortfarande inte lärt mig översätta dem.). Det kan inte vara många länder som har det likadant men när vi skulle rida någon km utefter den stora vägen A1 med mycket trafik som går runt Island red vi med poliseskort med blåljuset på. Vi red genom ett fantastiskt landskap och känslan att rida med en så här stor flock är mäktig. MÄKTIG! Den här första dagen blev lång. Ca sju timmar till häst och 2-3 mil. Det gick uppför berg, nerför berg, genom dalar och bäckar. Vilka hästar dessa små islandshästar som bara pinnar på. Det går inte att beskriva upplevelsen. Men jag upprepar fantastiskt som en uttjatad papegoja. För det var verkligen fantastiskt. Det kunde inte en sadel som misshandlade både min vänstra vad svårt liksom en stackars ond rumpa påverka. Trots ömmande och ond kropp så var det helt fantastiskt. Att gå från ingen ridning på flera månader till sju timmars ridning på en och samma dag kan dock inte rekommenderas men det gick det med.
Kommentarer
No Trackbacks.