Rucklet bjuder mången anledning till kroppsarbete

Fille är anorektiskt lagd. Han matvägrar rätt ofta så länge det handlar om hundmat. I morse lurade jag i honom maten genom att slänga ut den på gårdsplan så att han fick leta efter matbitarna. Då åt han i alla fall.
Blev en tur till Granngården för nu var det så äckligt i ena boxen så nu var det tvunget att köpa spån för att kunna mocka ur ordentligt. Var visst lite rea där och en del annat som också behövde handlas… blev inte ett helt gratis besök. Hästmat, hundmat, kattmat och jag fick ett par nya gummistövlar med stålhätta. 

Dessutom fick jag styrketräning på köpet. 18 säckar spån, otympliga att bära och rätt tunga. Fick åtminstone hjälp att lasta på.

Hmm, Hugo snodde rappt bilborsten från baksätet när bildörren stod öppen…

Alla våra grimmor har gått åt när unghästarna effektivt tagit av sig dem så nu blev det tre för en hundring. En ny skyffel till halva priset blev det också. Har i o f s en gammal avlagd skyffel som en barmhärtig pappa till tonåringens kompis skänkte när han nog tyckte lite synd om mig när vi flyttade hit och jag tagit mig vatten över huvudet… Den har i o f fungerat bra men är inte så stor.

Halvtid efter att ha tömt bilen mutade jag jyckarna med varsitt märgben för att få en lugn stund i solen för att bättra på D-vitaminförrådet. Ni vet väl att D-vitamin är otroligt viktigt att ni äter extra av här i det kalla, mörka Norden. Läs mer här.

Det där med att jag kunde ha en lugn stund och koppla av när hundarna fått märgben gick så där… ännu en smörkniv har fått sätta livet till.

Dags för andra halvlek och operation bära in spånsäckar i stallet. Hej och hå, kånka på, men det blev tomt även i transporten till slut. Får en hel del kroppsarbete på köpet av det här lantlivet…

Hundarna är sällsynt långt bort så jag behöver inte känna mig ensam.

Spånbalarna på plats, pust! Då klarar vi oss ett tag igen och jag kan gräva upp gårdsplan. Tjohoo… eller nåt…

Efter arbete kommer vila. Fille vill desperat vara nära matte. Allt man vill tillräckligt mycket går… t o m att veckla ihop sig och få plats på en liten stol.

 .

Kanske man kan få lite uppmärksamhet om man bara ser tillräckligt bedjande ut..?

Lyckas inte den bedjande blicken går det alltid att försöka vara närgången…

Nehej, jag lägger mig väl här igen då…

Hehe, titta så fin hon blev Melódia i nya grimman. Så fin så att hon bjuder på ett grin. 🙂

Men nu kan hon väl knappast bli tjockare..? Ett stint juver men ännu inga vaxproppar.

Så till nästa moment, storstädning av storboxen. Hästarna är ungefär lika stjälpsamma som hundarna. Tro inte att Bergthora flyttade sig självmant så att jag kunde mocka bort det sista… Nya skyffeln fungerade mycket bra. Gick som hejsan att skyffla ut! När jag ändå höll på med totaltömning av boxen fick sig väggar och tak i boxen en omgång med sopen också. Det är inte klokt vad spindlarna ligger i…

Jaha, två hästar i vägen när nya spånet skulle strös…

Sen fick de komma ut på gårdsplan för att äta lite gott en stund.

Svår frustration hos hundarna som gärna hade velat jaga tillbaka hästarna till stallet igen. Blev bra lydnadsträning för jyckarna att inte gå ifrån förstukvisten… fullt fokus på pållarna.

Det var en glimt av livet i rucklet idag, godnatt!

This entry was posted in Hundar, Islandshästar. Bookmark the permalink.

Kommentarer

Loading Facebook Comments ...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

No Trackbacks.