Löpning #72/2018

#72/2018 4,7 km. Jag är ingen morgonmänniska. Jag är mer eller mindre som en stapplande, stel zombie när jag kliver upp. Men, för att lyckas trycka in löpning den här dagen var det bara att bita i det sura äpplet, kliva upp ur sängen, på med löparkläderna och springa. Det är hemskt, HEMSKT, att springa direkt på morgonen. Jag är så fruktansvärt avundsjuk på er som med ett friskt tjohoo kastar er ut på morgonlöpning. Det var dessutom förrädiskt halt. Riktigt lurigt när det bara ligger ett tunt, tunt istäcke som inte syns på asfalten. Överlevde även den här gången och jag var ju faktiskt otroligt duktig som sprang. 🙂