En än värre dag

Trodde knappt att det gick att sänka mig mer sen gårdagen men det gjorde det tydligen. Inte nog med den avgrundsdjupa sorg jag känner för de stackars tackorna som har ont, för Fille som också har ont och för det elände som mina älskade hundar ställt till med. När jag ringde för att höra hur tackorna mådde meddelade fårägaren att han funderat på mina hundar och kommit fram till att ställa ultimatum. Antingen avlivning av Buddha eller en polisanmälan. Att jag vidtagit åtgärder och att de fr o m imorgon är instängslade gjorde ingen skillnad. En konflikt är nog ungefär det minsta jag behöver för tillfället och det verkar bli det hur jag än gör. Buddha är tonåringens hund och det här hotet föll inte i god jord…
Jag förstår att fårägaren är upprörd och ledsen. Jag är upprörd och ledsen. Kan t o m tänka mig att jag tar det här än hårdare. Men alla de som nu kastar sten och har egna hundar. Det finns en varg i varje hund, nästa gång kanske det är er hund som drar. Vet inte hur många hundar som jag har fiskat upp som varit på driven. Varenda gång har jag tänkt att det lika gärna kunde varit min och bara sett till att de kommit hem igen. Det är inte hundens fel att de rymmer, jakten är en instinkt som tar över. Jag har verkligen försökt hålla dem hemma och kämpat på med stänglset. När det nu visade sig att de var än mer oberäkneliga med att dra än vad jag kunde föreställa mig, vidtar jag åtgärden att stängsla in hela hemma. Kan tycka att det vore tillräckligt…
Tackorna är i alla fall på benen alla tre, visserligen halta, lytta och eländiga, men det verkar gå åt rätt håll.
För säkerhets skull var jag när jag kom hem ut i hundgården och förstärkte stängslet även där med tonåringens hjälp. Jag vill inte ha några fler hundar på driven! Buddha håller på att försöka gräva ner sin stora ärkerival, tunnan. Han får nog jobba på en stund till för att lyckas även om Hugo försöker hjälpa till efter bästa förmåga…

Hugo tyckte att flädern behövde beskäras lite men han rådde inte på den… än, trots ihärdiga försök.

Lite förstärkt stängsel i hundgården. Armeringsnätet är nu fäst mot gallernätet med ståltråd. 
De trasiga fästena i överliggaren är ersatta med ny ståltråd. Ska fästa upp ännu lite mer någon annan dag men nu ska väl i alla fall hundgården vara rymningssäker för ett tag framöver…

Jag kämpar väl på med mina älskade byrackor ett tag till.
Förresten… någon som vill byta ett hus på slätten mot ett hus med minst ett par, tre mil till närmaste granne..?

This entry was posted in Byrackor, Hundar. Bookmark the permalink.

Kommentarer

Loading Facebook Comments ...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

No Trackbacks.